elfte - mars - tvåtusentretton
Följer en väg
längst ett vattendrag
isen täcker det vilda vattnet
men bara nästan överallt
tiden mellan vinter och vår
den tiden jag gillar mest
då jag kan höra den knackande isen
som lyfts upp av det kämpande strömmande vattnet
äntligen fri
efter månader av instängdhet och förtryck
men oavsett hur tuff vintern var
så håller alltid våren sitt löfte
att förena sig med den!
isen som stängde in
smälter med in i vattnet nu
forsar tillsammans
över de hårda stenarna
genom alla döda samhällen
har blivit ett
tack vare den kalla tjocka isen
så skapas
vårens älskade vilda forsar
och det kommer komma igen
det grymma och hjärtlösa
som sakta kommer utvecklas
till det vackraste av de alla
kramar
Andras tankar
Trackback
